Sonja P.
5/5
Det är inget kul å va som jag. Bara så ni vet.
Hamna på sjukhus och få godare mat än den jag själv lagar.
Sonen och jag är något så flott och tjusigt som sangviniker å det betyder njutningslystna.
Bada skumbad å göra egna hamburgare av färsk högrevsfärs. Fast farmors lammstek har jag gett tusan i att tävla med. Det är ingen idé! Kääringen blir nitti vårar i höst. Henne älskar jag.
Ja och sonens farsa höll om varandra hårt en dag när nya kommunalrådet skulle gå på spa i närheten av farmors gård. Det var skitkul, vi fick nästan stryk av vingarna.
Spat ägdes av nån tidningsfamilj från Skåne, tror de hade presstöd. Själv har jag rullstol och nybakt bröd från äldreboendet runt hörnan. Det är fett nice där. På måndagarna sveper vi i oss påsar med bilar från Ikea och kexchoklad från Cloetta. Jag och bingoberren vann fem gånger på raken sist.” Ta det rätta ät Cloetta, det gör du rätt i ät Mazetti, det kan jag inte tro för jag älskar Marabou. Chokladen alltså. Här i Sverige är det bara storkar å de kommer med sina näbbar fulla av bebisar. Vi behöver många bebisar för vårt land ä jättelångt, från Treriksröset i norr till Smygehuk i söder. Jag har inte varit varken i Treriksröset eller Smygehuk. Men man kan också säga att Sverige är lika långt som det är mellan Stockholm och Rom. I Rom har jag varit två gånger och i Stockholm har jag mina smultronställen.
Men på Sollentuna sjukhus har jag bara varit en dryg vecka.
Fick eget rum med utsikt mot en kyrka, St Eriks kyrka heter den visst.
Djävligt längesedan jag blev så oerhört fint bemött och redan bättre trots ett mycket komplicerat benbrott.
Vill nästan halka igen för å komma tillbaka men det vill jag ju inte men förälskad i alla
Sonja Palmstrand
stolt och lycklig patient,
lärare i bland annat svenska so andra språk
